Jag är en bluff…

”När som helst kommer de att upptäcka att jag är en bluff… att jag inte kan det här… att jag inte är så duktig som de tror…”

Känner du igen den tanken och känslan? Då bär du kanske på det som psykologi-forskningen på 70-talet gav den informella termen ”Imposter Syndrome”, Bluffsyndromet.

Fenomenet beskriver svårigheten i att internalisera egen kompetens, alltså göra den till en del av den man är. Att tvivla på sina förmågor - trots fysiska bevis på att man har dem – och känna sig som en bedragare.

Några tecken på bluffsyndrom

• Du oroar dig för att andra ska ”avslöja” dig, upptäcka att du inte är så duktig som de tror…
• Om du inte är som ”bäst” när du ska prestera så stör och oroar det dig.
• Din egen insats gör dig ofta besviken på dig själv.
• Du har svårt att ta emot beröm eftersom du känner att det nog inte är sant, att de inte ser allt du inte kan…
• Du har en känsla av att du har klarat det du gjort hittills utifrån tur och tillfällighet.

Det verkar som att Imposter Syndrome påverkar fler kvinnor än män, även om många män också bär på känslan. Undersökningar visar att upp till 75 % av kvinnor som jobbar som chefer och ledare bär på den här känslan, så vanligt är det.

Imposter syndrome happens when
who we think we need to be, to fulfil our dreams,
doesn’t match with how we see ourselves.
(Clare Josa)

Clare Josa är expert inom neurovetenskap och prestationspsykologi med en ursprunglig utbildning som ingenjör, specialiserad på Six Sigma och Lean Manufacturing. Hon har ägnat över 20 år åt att studera Imposter Syndrome och skrivit böcker på ämnet.

En annan expert på ämnet är Dr Valerie Young som i årtionden studerat högpresterande individer med Imposter Syndrome. Hon har kategoriserat fem undergrupper: Perfektionisten, Superkvinnan/Supermannen, Naturgeniet, Solisten och Experten. Kategoriseringen bygger på de ”regler” inom oss som gör att vi kämpar med vårt självförtroende. Varför kategorisera? Vanor och mönster skiljer sig åt mellan dem och just vanor och mönster kan man jobba med att förändra.

Vad göra?

Det är inte så enkelt som att ”tänka positivt”, även om du kan hitta sådana artiklar på nätet när du googlar. Eftersom Imposter Syndrome handlar om diskrepansen (avvikelsen, skillnaden) mellan din självbild och din idealbild så är det ”gapet” däremellan man behöver krympa. Det finns det många verktyg kring, och det är ett vanligt område när jag coachar chefer och ledare. Ovanpå det finns omgivningen som speglar din självbild och dina prestationer och även din upplevelse av den behöver man reflektera kring och jobba med.

Några tips ska jag ändå ge dig:

• Vet att det är ett vida spritt fenomen. Du är verkligen inte ensam om att känna så här. Fler högpresterande människor än du tror känner likadant.
• Träna upp din självmedkänsla. Känn det du känner utan att döma och fördöma dig själv. Möt dig själv med vänlighet. Behandla dig som du skulle ha behandlat, och sagt till, din bästa vän.
• Prata om fenomenet, om dina känslor och tankar. 

 Prata med mig som din coach, exempelvis. På andra sidan av processen i att skala av dig den här trista känslan så finns den urkraft som är du, all din styrka och din känsla av lugn och ro i att du är bra! Om du vill ha coaching så känn dig alltid varmt välkommen att höra av dig!

(Bild: Pixabay/TheDigitalArtist)